Ådi sitter och berättar om sina alkoholiska bravader, ojoj :)

Hon är ju nästan lika rolig som jag, om inte värre. Och alla gillart.

Speciellt jag. <3

Har varit ute och gått med Ådi, mamma och hunden idag. Skönt, lagom kallt, eller varmt, och min cancermössa fick följa med. Skönaste mössan jag nånsin haft :)

Barnfilmer är helt otroliga. När man var liten och inte direkt förstod hur sorglig tex lejonkungen är, då grät man inte.  Men nu, när man förstår på ett helt annat sätt, så är den hur sorglig som helst. Så är det med alla barnfilmer. Barn förstår liksom inte det allvarliga med det.

Kanske borde vara tyst nu, eftersom jag har en mystisk förmåga att kunna gråta till vilken film som helst. (som ice age igår, den är väl inte sorglig, den har bara ett lyckligt slut.) Haha, det värsta jag har gjort var nog när jag grät till en beckfilm. När Oberg dog, tanten som var chef på stället. Säger ju det, Åman kan allt. Precis allt, som hon vill.