Vi for till stan idag, med bussen som går 10. Den stannar typ 100 meter från arbetsförmedlingen, Ådi skulle passa på att fylla i en sommarvikariatsblankett. När vi gick över ett övergångsställe ramlade jag, som fan. Trodde det kom en massa bilar, så ville helst inte gå upp ens. Skulle vara för jävla pinsamt. Landade på knäna och armbågen, fy fan så ont det gjorde. När jag hade kravlat mig upp och gått in på trottaren började jag asgarva - och inte lite heller. Tårarna sprutade åt alla tänkbara håll, vilket dom alltid gör när jag gör illa mig. Nåja, så farligt var det väl ändå inte. Men när jag började tänka på hur kul det måste ha sett ut blev det ännu värre, så jag inte fick luft. Efter ett tag tog vi oss äntligen in, ville inte gå in när jag skrattade som en tok och hade smink runt hela ögonen.

Sen vidare till stan, i långsam takt med hänsyn till mitt knä som jag landade på. Köpte ett linne, tunika, bh, puder och en hårspray. Den var mer än 10 kronor billigare på hm än på lindex.

Sen var klockan tre, och dags för Ådis möte.

Medans hon var därinne satt jag i väntrummet och spelade bygga-hus-spelet på hennes telefon.

När vi for ropade jag glatt 'hejdå!' till hon som var nån slags receptionist.

Hon blev nog lika förvånad som Ådi blev.

Och där började mitt tokhumör.

Blev översocialt glad mot alla jag mötte. 

Vi åt pizza på restaurangen mittemot gottis.

Sen in på gottis, Ådi köpte snus och jag en klubba.

Sen iväg till bussen. Var så jävla mätt att jag fick mjälltugg, haha.

- Ådi! Ta hänsyn till min mätta mage.

- Okej då.

 Vi hade ändå inte bråttom, det var nästan trekvart kvar innan bussen skulle gå.

Så vi gick hur sakta som helst, nästan smög, och insåg att alla som gick förbi oss verkade vara stressade som fan. Det mår man bara dåligt av.

Jag sa hej till en tant, då skämdes Ådi och försökte putta mig i snön.

Busschauffören blev glad när han såg mig. Sa tja stället för att vara tråkig och säga hej, och log som om jag hade vunnit flera miljoner. Då jävlar sken han upp och blev glad.

Påväg till Ådis lägenhet började jag sjunga julsånger, underbart.

Och nu sitter Ådi och stänger in kattstackarna i en väska och skrattar åt det. Hon är fan sjuk :D

Ska tillägga att hon lämnade ett stort lufthål och att dom inte var i väskan så länge.