Läste Ronjas blogg och såg på Mårrans bdb att vi har musikprov på onsdag. Det är hur svårt som helst, om Mozart och andra gamla människor och musikstilar som man inte bryr sig om.

Så imorgon ska jag plugga som fan, ifall jag ska på skolan på onsdag.

Ska inte dit imorgon iallafall, men sen vet jag inte. 

Gud vilken tur att jag fick tag i musikläraren samma dag som vi fick lov, så han kunde fixa en sammanfattning till mig. För övrigt hoppas jag att den ligger kvar i mammas bil, att hon inte har slängt den.

Har en annan sammanfattning hemma, men vi fick en ny för att den var bättre typ. 

Just sånt här hatar jag. Att det ska vara en jävla massa prov och läxförhör precis efter ett lov. 

Tror att jag kommer att missa ett läxförhör i kemi imorrn, och då har jag två ogjorda i det ämnet. 

Gud förbannat, det enda man lär sig i skolan är att stressa!

Man hastpluggar till ett prov, och ett år senare minns man inte ens vad provet handlade om. Man kommer bara ihåg det i några veckor, då är det ingen idé att man lär sig ens. 

Ganska onödigt, eller hur?

Fy fan, då var det dags igen. Mådde inte så bra de sista dagarna hos Ådi, och nu är det dubbelt värre. Kraxar bara när jag försöker prata, har äckligt ont i bihålorna och är täppt i näsan. Får se hur länge jag blir borta från skolan den här gången, sist var det nästan en hel vecka.

Har nyss spelat betapet, det var längesen. Gick lika dåligt som jag trodde, haha ^^

Nej, ska sluta skriva när jag ändå inte kommer på nåt. 

Ska väl gå iväg och äta nåt. Nej, jag vaknade inte nyss, men har inte orkat äta bara.

Sen kanske se nån barnfilm, bra medicin :3

Eller passa på att läsa isfolket, hann inte mycket alls när jag var hos Ådi.

På dagen igår började vi leka med tanken om hur kul det skulle vara att fara till Pelle och se film. Han har en sån där filmprojektor, högtalare överallt och en bas som gör att hela huset skakar. Så vi pratade med han och vid sjutiden kom han och hämtade oss. Det var fan läskigt, han kan verkligen inte köra bil. Till och med på raksträckor kan han sladda.

När vi kom fram puttade han mig i snön, fan att alla ska tycka att det är så kul!

Han hade ätit middag hos sin mamma, så han hade matfrossa. Då tyckte han att kaffe är en bra medicin. Och gott kaffe gjorde han.

Sen ner till källaren. Åh fy fan va grejer! En svinstor platttv, obehagligt mysig skinnsoffa, projektor, filmduk och massa annat.

När jag och Ådi upptäckte att han har gh med två gitarrer brakade helvetet lös. Vi spelade i två timmar, sen kom vi på att vi på att vi skulle se film. Först såg vi Hit and run, halvdålig för att slutet var kasst. Sen såg vi Quarantine, som var mycket bättre och dubbelt så mycket skrämmande. Och såklart hoppade jag upp till taket varannan minut.

När vi hade sett klart den kom vi på att klockan började bli dags att sova. Men jag skulle klå henne i en omgång gh till, blev inte bara en gång .. Det blev att vi spelade i tre - fyra timmar till.

Fy fan så kul det blev den sista timmen, då var jag så jävla övertrött att jag inte tog nåt seriöst utan bara skrattade hela tiden, bokstavligt talat.

När Ådi inte orkade mer bar vi upp massa glas och annat och ställde i diskmaskinen, och sen skjutsade Pelle hem oss. Och tro det eller ej - men just när vi hade gått ut ur bilen knuffade Ådi mig i snön.

När vi kom in borstade vi tänderna och gav katterna i mat. Ådi tänkte inte på att hon tog en sömntablett, efter hon hade svalt den kom hon på att vi lika gärna hade kunnat vaka. Så vi såg ett avsnitt piskvakt och sen sov vi.

Fy fan så kul det var :D

Vi for till stan idag, med bussen som går 10. Den stannar typ 100 meter från arbetsförmedlingen, Ådi skulle passa på att fylla i en sommarvikariatsblankett. När vi gick över ett övergångsställe ramlade jag, som fan. Trodde det kom en massa bilar, så ville helst inte gå upp ens. Skulle vara för jävla pinsamt. Landade på knäna och armbågen, fy fan så ont det gjorde. När jag hade kravlat mig upp och gått in på trottaren började jag asgarva - och inte lite heller. Tårarna sprutade åt alla tänkbara håll, vilket dom alltid gör när jag gör illa mig. Nåja, så farligt var det väl ändå inte. Men när jag började tänka på hur kul det måste ha sett ut blev det ännu värre, så jag inte fick luft. Efter ett tag tog vi oss äntligen in, ville inte gå in när jag skrattade som en tok och hade smink runt hela ögonen.

Sen vidare till stan, i långsam takt med hänsyn till mitt knä som jag landade på. Köpte ett linne, tunika, bh, puder och en hårspray. Den var mer än 10 kronor billigare på hm än på lindex.

Sen var klockan tre, och dags för Ådis möte.

Medans hon var därinne satt jag i väntrummet och spelade bygga-hus-spelet på hennes telefon.

När vi for ropade jag glatt 'hejdå!' till hon som var nån slags receptionist.

Hon blev nog lika förvånad som Ådi blev.

Och där började mitt tokhumör.

Blev översocialt glad mot alla jag mötte. 

Vi åt pizza på restaurangen mittemot gottis.

Sen in på gottis, Ådi köpte snus och jag en klubba.

Sen iväg till bussen. Var så jävla mätt att jag fick mjälltugg, haha.

- Ådi! Ta hänsyn till min mätta mage.

- Okej då.

 Vi hade ändå inte bråttom, det var nästan trekvart kvar innan bussen skulle gå.

Så vi gick hur sakta som helst, nästan smög, och insåg att alla som gick förbi oss verkade vara stressade som fan. Det mår man bara dåligt av.

Jag sa hej till en tant, då skämdes Ådi och försökte putta mig i snön.

Busschauffören blev glad när han såg mig. Sa tja stället för att vara tråkig och säga hej, och log som om jag hade vunnit flera miljoner. Då jävlar sken han upp och blev glad.

Påväg till Ådis lägenhet började jag sjunga julsånger, underbart.

Och nu sitter Ådi och stänger in kattstackarna i en väska och skrattar åt det. Hon är fan sjuk :D

Ska tillägga att hon lämnade ett stort lufthål och att dom inte var i väskan så länge.

Andra Avenyn börjar snart, brabra.

Har nyss sett klart sista delen av Silverfang, fy fan så sorgligt. Ådi trodde att det skulle spruta tårar ut ögonen på mig, som i en tecknad film ungefär. Hon hade nästan rätt, grät bara litegrann^^

Vi for till Ica och hanldade lite. Potatismos, sprutgrädde och kladdkaka, och lite godis. Påväg hem träffade vi en tjej som var ute och gick med sina två hundar - en berner sennen och en irländsk varghund. Karro har ju en berner, som är stor som ett hus, vilket bernern vi mötte också hade varit om den inte hade stått brevid en så stor jävel. Blev faktiskt lite rädd för den, utan att överdriva så hade han säkert nått upp till min hals om han sträckte lite på huvet. Fast kände inte för att gå så nära och mäta precis.

Nej, ska sluta svammla nu.

Nu blir det ett sånt inlägg som säkert kommer att bli längre än vad jag tror. Bara för att jag inte har nåt att skriva om.

När jag vaknade var Ådi borta. Jag visste att hon skulle på ett möte vid ett- två nån gång, och vi hade bestämt att jag skulle stanna hemma. Det skulle bara ta en halvtimma så. Men tyckte att det var lite konstigt att jag inte hade hört henne på morgonen. Hörde att hon pratade i telefon vid 9. Hörde inte ens att hon öppnade och låste dörren och när jag tittade på klockan var den nästan ett! Tog på mig kläder och linserna och åt frukost. Spelade sen Mario, och yay, jag klarade det! Och nu sitter jag här och ska läsa isfolket när jag har bloggat klart.

På tal om isfolket. Satt och tittade på Ådis böcker igår och insåg att jag inte har så värst mycket kvar. Måste ha hunnit hälften. Och nu på sista tiden har dom bara blivit bättre och bättre, så jag sträckläser mer än förr.

Det har tagit sin tid .. Är fan inte lätt att hinna när man har en massa prov och annat dumt att plugga till. Och under en månad blev det inge isfolk alls, läste ju först en bok jag tänkte recensera. Men när jag hade läst ut den kom jag på att den skulle bli för svår, så började med en annan efter en vecka. Och när den var klar började jag om med isfolket, och har läst ca en bok i veckan.

Har läst nånstans att det är en upplevelse att läsa dem första gången, de är aldrig lika bra som första gången.

Men jag tror att det är lite som sagan om ringen filmerna. Har sett dem flera gånger, fast varje gång är det nån liten detalj man har missat. Så det kanske blir bättre ju fler gånger man läser dem?

Nej, ska gå och borsta tänderna nu, sen läsa.

Att det ska vara så jävla svårt. Klicka upp en msnruta, skriva hej och skicka. Det är nåt man gör varje gång man sitter vid datorn, nåt helt naturligt med andra ord.

Har funderat länge på att göra det, men har inte vågat. Men nu övertalade Ådi mig. Hon sa att jag inte hade nåt att förlora och jag insåg att hon hade rätt. Antingen svarar människan eller inte. Spelar ändå inte nån roll om vi skulle börja bråka eller nåt, vi träffas ändå aldrig.

Jag klickade upp msnruntan och skrev hej. Satt och tvekade hur länge som helst. Tillslut tog jag Ådis hand och tryckte på skicka. Det låter som världens enklaste sak, jag vet. Men det är fan det svåraste jag har gjort i hela mitt liv. Jag skulle hellre hoppa ner i en isvak och simma omkring. Gå på glödande kol. Leva på vatten i en månad.

Men jag gjorde det. Efter tre månaders tvekan. Känner mig lättad, men vet inte varför.

Har väl saknat någon att smsa med när alla andra sover, när ingen annan vill. Då fanns han där, alltid. Oavsett när vilken tid på dygnet.

Kanske, kanske allt börjar om nu.

Som sagt, Ådi hade rätt. Vad finns det att förlora?!

Inget är omöjligt!

Igår när vi såg Beck började Ådi smsa med John. Så när det var typ tio minuter kvar av filmen sa han att han väntade vid porten, den var låst. Han visse inte att jag är här, och blev då hur förvånad som helst när jag gick och öppnade. Haha, kul att för en gångs skull lyckas förvåna han.

Vi såg pistvakt ett tag, sen föreslog jag att vi skulle spela hjärter sju - först till 300 förlorar och den som har minst poäng vinner. Satt och klottrade lite i kolligeblocket där vi skrev poängräkningen- "John finns på flaska, men jag finns på en tvåliters. PUCKO" Innan Ådii då hade fattat det roliga .. Haha, det tog ett bra tag! :D

Tillslut efter en hård kamp så vann Ådii, och John förlora. Att jag bara var nån poäng efter han spelar ingen roll, det blev som en stor jävla seger ändå. Yay!

Ådii hade möte imorse klockan 10. Kändes uschligt att stiga upp före 8 på lovet .. Men men. Vi hinner sova imorgon så (:

 För nån timma sen gick vi ner till förrådet och ledade fram det supergamla nintentot med Mario. Så nu vet du vad vi gör ikväll! :D

Blir nog se nån film också, förmodligen läsa isfolket med.