Dom tre värsta dagarna i mitt liv hittills, säger jag då bara. Eller bara och bara, det blir säkert fler.

Dom här dagarna har bestått av ångest, tårar, funderingar och 2-3 timmars sömn.

Mer går vi inte in på, än

For till Tomas och Diana efter skolan, naajs.

Känns då lite bättre efter att ha pratat med Diana och världens bästa och klokaste Karina.

Imorgon är sista dagen på kursen människan socialt och kulturellt. Känns förbannat bra att eländet tar slut, att jag inte har nå rester att att alla redovisningar är bortgjoda.

Praktik i en månad och höstlov en vecka, känns som skolledigheten jag behöver.