Om sex timmar är de några från BF som har turen att få flyga ner till Tyskland och göra sina 4 veckors APU där.

UUUUUUH så förbannat de kommer å bli utan tok-theresé :(   Åhh va ja kom å sakna du! Tur he finns msn säg ja då

Men; Ronja och Theresé, ha så trevligt å kom för fan hem välbehållna :)

Åså glöm ni int betapet!

I focus on the pain,

the only thing that's real

Try to kill it all the way

but i remember everything.

Dom tre värsta dagarna i mitt liv hittills, säger jag då bara. Eller bara och bara, det blir säkert fler.

Dom här dagarna har bestått av ångest, tårar, funderingar och 2-3 timmars sömn.

Mer går vi inte in på, än

For till Tomas och Diana efter skolan, naajs.

Känns då lite bättre efter att ha pratat med Diana och världens bästa och klokaste Karina.

Imorgon är sista dagen på kursen människan socialt och kulturellt. Känns förbannat bra att eländet tar slut, att jag inte har nå rester att att alla redovisningar är bortgjoda.

Praktik i en månad och höstlov en vecka, känns som skolledigheten jag behöver.

Tomt bara, så ofattbart jävla tomt..

The more I try not to,

the more I seem to care

And the more I say I'm fine,

the more I just pretend.

Haha, hittade mina glasögon mitt i allt städande.

Ser ut som en galen lågstadiefröken x)

  Åh men gud vad osnygg jag är. Äh man måste bjuda på sig själv ibland :)

Jag är kär  

Efter många om och men, trasiga skrotbilar och allt möjligt, tog jag och mamma oss iväg till Porjus, byn där fåglarna flyger uppochned, i pappas underbara 740 som går som en klocka :)

Så två-timmar senare var vi framme.

Världens underbaraste och bästaste vän Karro fyllde 18 bast, och det gör man ju som bara en gång i livet, så vi for tid och överraska hon! Mamma ringde till henne när vi bara hade en minut kvar, svamlade på bara, och sa ett tag senare att "jamen Karro, gå ut på bron!" Trög som hon är, nästan utan att misstänka nåt, gick ut ut på bron samtidigt som vi rullade in på gården.

Jag hörde fan hennes haka falla till marken alltså, det var betalbart ;)

Nej det vad fan awesome. Få överraska Karro, kidnappa henne, träffa alla andra som man inte träffat på så länge, träffa nytt folk (som tyckte att jag hade underlig och frän dialekt), gå i dessa jävla uppförsbackar som ger en träningsvärk i vaderna, fika uppe på berget.

Helt värd ungefär 40-50 mils bilkörning under ca ett dygn :D

Haha, när jag bloggade sist satt jag faktiskt och flinade litegrann. Just efter gick jag och slog in alla tusen miljoner presenter till Karro, och jag kunde knappt sova för att jag var så taggad. Tänkte att ifaaaall hon läser min blogg och ser att jag längtar efter nåt så misstänker hon ju nåt, så jag tycker jag har varit jävla duktig :D

Än en gång, grattis som fan i efterskott världens bästa vän!   

Idag var en ovanlig trög måndag, men jag har väl mina orsaker till det också.

Skönt med sovmorgon imorgon, vi ska bara intervjua på ett äldreboende, sammanställa det och fixa lite annat. Inga lektioner alltså, nice!

Alltså ja, vilken jävla helgkänsla.

Till att börja med så har vi inte gjort nå på skolan.

Jag, Amanda, och Stina satt och pratade på nk:n, alla andra gjorde prov som får göra senare eftersom vi missat massa genomgångar.

Sen matte. Jag gjorde ingenting. Eller ja, kollade i facit och skrev svaret till två tal.

Starkt jobbat. Jodu, jag känner mig så jävulst motiverad..

Nämen, några ur klassen (vilka de då blir) ska gå till rektorn och klaga om att vi SKA ha nån av hjälplärarna vi hade förra året, för matteläraren suger verkligen.

Till och med jag, som fastän jag varken tycker om matte eller är bra på det, ändå har jobbat på lektionerna för att slippa göra så mycket hemma. Men nu orkar jag inte ens.

Åså idrott, vi typ var ute och gick bara. Bra ändå, nånting vettigt blev då gjort idag.

Sen finns de ju folk som man bara borde ge en riktig käftsmäll, så att huvudet trillar om och vettet faller på plats. Att det ska vara så jävla svårt att förstå vad som är rätt och fel, vad jag tål och inte tål. Vars min bristningsgräns går.